Nu har alla små bäbiskläder torkat och jag har vikt in allt i garderoben. BB-väskan är så gott som klar, det som inte är packat kan vi inte packa förrän det är dags, och det har jag skrivit på en lapp som ligger i väskan. Typ kamera och telefonladdare och sånt annat nödvändigt.

Så nu är jag redo, hån får komma när han vill nu, jag lovar! Folk frågar mig hela tiden om jag är nervös inför förlossningen eller om jag gruvar mig, men det gör jag inte. Jag bara längtar. Ut kommer han på ett eller annat vis, även om det är första gången för mig och Fredrik så är det definitivt inte första gången som dom förlöser någon, jag litar på att dom tar hand om oss när vi kommer dit. Vad gäller smärtlindring så kommer vi att gå på känn. Jag tror att ajg kommer vilja prova lustgas ganska på en gång, och sen är jag öpen för förslag. Det skulle vara skönt att slippa ta Epidural, men om jag itne står ut så vill jag såklart ha den ändå. Jag ska be BM skriva i journalen att jag vill att dom säger till innan det är försent att ta den, så jag har en chans att välja. 

Gårdagen va en riktig pina måste jag säga...jag vet inte om det fanns en del på kroppen som jag inte hade ont i. Det värsta är att jag inte har tillräckligt med ro i kroppen att lägga mig och vila någon längre stund, det kryper i benen och fötterna helatiden och då måste jag upp och gå. Jag är glad att jag inte åkte ner på stan i alla fall, då hade det nog varit ännu värre... Det blev värst på kvällen....såklart....stackars F, han får bara höra mig klaga nu för tiden tror jag. Pust och stånk och "aj" och "fy" och "nää nu vill jag inte vara gravid längre"...är typ det enda som kommer ur min mun på kvällarna. Tur att han är så förstående och gullig och hjälpsam och.....ja....helt underbar!

Idag känns det i alla fall rätt så bra än så länge. Ska ta det lugnt, åka och hälsa på Dette och bara mysa och prata bäbis. Skulle ha badat och klippt "lill-fisan", men jag kanske gör det i morgon.

Vi har förresten bestämt oss för ett alternativt namn till bäbisen, om det inte skulle passa med Dennis alltså. Man har ju som en bild i huvudet om hur en Dennis ser ut, då är det inte säkert att det känns rätt när man ser honom.
Det alternativa namnet är:   Bosse
Efter hans farfar som heter Boo. Det var jag som föreslog det, F va inte så förtjust i det från början, han tycker inte att man döper någon till ett smeknamn. Till jag påminde honom om att våra kompsar döpt sina två till "Ville" och "Pelle". Då kom han på att det nog är rätt så fint ändå. Och ju mer han smakade på namnet så verkade han tycka om det mer och mer..."jaa, vi kanske ska döpa honom efter farsan" sa han sen och log. Jag ser framför mig en liten grabb i snickarbyxor som nyss lärt sig att gå som kommer springandes och heter Bosse. Så himla fint, tycker jag!

Nä nu ska jg slänga mig i duschen och åka till Dette, hörs!