Jag skrev aldrig att vi faktiskt promenixade från Frösön till stan igår. Det är ju inte så långt, och det kändes som om det gick bra, jag fick ju inte ont i alla fall....DÅ... men jäääklar vilken natt jag har haft. Vet inte om man ens kan kalla det sömn, det har inte blivit så mycket sovit. En massa jämmer och elände har det varit. Fytusan vad jag ångrar att jag gick. Varför? Jag har ju gjort samma sak flera gånger om, man tycker ju att jag borde lära mig nångång? Jag tror att jag lyckades slumra till efter att Fredrik åkt på jobbet i morse, för jag minns inte att jag tittat på klockan mellan 6 & 9, så jag har nog sovit då.

Igår natt drömde jag nåt läskigt förresten. Bäbisen hade på nåt vis kommit ut ur magen, men den såg inte alls ut som en bäbis, utan en väldigt liten man som såg ut som en blandning mellan MAD och Fredrik i "Bonde söker fru" = inte speciellt söt alls. Jag va så himla besviken, åkte till BB och förklarade att det måste ha blivit nåt fel, det kan bara inte vara våran bäbis, vi kommer ju att få världens finast lilla pojke, och det här liknade ju ingenting! Dom tog den lilla mannen till ett rum, jag fick sätta mig i väntrummet. Efter en stund kom Fredrik,  min riktiga Fredrik alltså, och bar på en liten korg med världens finaste lilla flick-bäbis i. Sen minns jag itne riktigt vad som hände, men jag blev väldigt glad i alla fall, att det va en bäbis vi fick, och inte det där konstiga som jag hade med mig in på BB.

Nu skulle jag egentligen ha ätit frukost, men jag har inte riktigt fått tillbaka matlusten sedan magsjukan i början på veckan. Det får bli lite blåbärssoppa idag också.

Vi hörs!