Skrev tydligen ett inlägg i februari med rubriken "skrik och panik". Då va Dennis 3v gammal och redan då hade han en alldeles egen vilja va väldigt duktig på att säga till när man inte följde hans signaler om mattider osv. Den kvällen hade jag  bestämt mig att jag from då skulle börja lyssna på vad HAN ville, inte bara följa massa råd från böcker, bvc, människor runtomkring mig osv. Och det är ju precis så jag har gjort nu när jag har vant honom vid puréerna. Vi har liksom tagit det i hans takt, när han har visat intresset så har jag ökat på portionerna och "utökat sortimentet" med nya smaker... varför kan jag inte bara göra som jag känner är rätt utan att få dåligt samvete hela tiden? Kanske det har lite med alla amningshormoner som håller på att gå ur kroppen...

På tal om hormoner....

...jag har känt mig rätt svullen om magen några dagar, va tvungen att kissa på stickan häromdagen bara för att se så det inte höll på att bakas nåt därinne. Och det gjorde det ju inte:) men...

...igår fick jag 3 stora raseriutbrott: Ett när jag upptäckte att F hade ätit upp alla bjudkex som jag köpte förra veckan för att han hemma när vi får besök. VI har varit hemma 4 dagar sedan jag köpte dom och dom va redan slut, jag hade inte smakat en enda... MEN det är ju kanske inget att bli fly förbannad över...

...andra raseriutbrottet kom när F inte hörde av sig och inte svarade i telefonen mellan kl 16 och 18. Jag hatar verkligen att gå hemma och inte veta när han kommer hem. Ok om han hade ringt och sagt att hans kulle bli sen, men nu visste jag ju inte om jag skulle få vanta 2min eller 2h.... men det va väl  kanske inget skäl till att kasta saker omkring sig och svära en massa...

...tredje utbrottet kom när ajg skulle steka korv och det stänkte på mina händer så att ajg brnäde mig...attans vad jag svor då...


...KAN det vara så att jag snart ska ha mens?? Jag brukar nog inte få nåt sånt där jättedåligt humör när jag har mens, men saker och ting kans ju förändras efter att man har fått barn...